Part of
Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå.
Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015.
Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera.
Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.
Book Details
Genom att introducera en postkvalitativ metodologi tar denna bok ett samlat grepp kring frågor om formulerandet av forskningsproblem, forskningsetiska överväganden samt konstruerandet och analyserandet av empiriskt material. Postkvalitativ metodologi beskrivs utifrån fyra centrala ingångar: posthumanistisk teori; forskning som verklighetsskapande; sammanvävning av diskurs, materialitet och affekt samt en feministisk ansats.
Boken belyser hur postkvalitativ metodologi erbjuder experimenterande tillvägagångssätt och är en prövande berättelse om hur kunskap kan produceras och hur världen kan undersökas med ‘en metodologi i blivande’. Den är således inte någon handbok eller manual för hur forskning ska bedrivas utan ett teoretiskt och metodologiskt erbjudande som bland annat utforskar frågor om ontologi, epistemologi och etik.
Med sin specifika utgångspunkt i postkvalitativ metodologi ger boken vägledning och inspiration inom många olika områden och vetenskapliga discipliner. Den är därför ett sällskap för studenter och forskare att arbeta tillsammans med i genomförandet av ett forskningsprojekt. Boken vänder sig framförallt till studenter på avancerad nivå, forskarstudenter samt forskare som undrar vad det innebär att arbeta och skapa kunskap med posthumanistisk teori.
***
This book is an introduction to postqualitative methodology. It situates postqualitative methodology in feminist and posthumanist theories, where research is a worlding practice. Through addressing the relationality of inquiry, the book considers knowledge production as both material and discursive and proposes experimenting with research practices.
Rather than offering instructions on how to conduct research, the book invites the reader to explore questions on how to form research problems, address research ethics and construct and analyze empirical material. By focusing on methodological as well as theoretical elaborations it can be inspirational within a range of different research areas, and work as a companion both for students and researchers.
Book Details
The aim of this collection is to contribute to the forging of a more robust, politically useful, and theoretically elaborate understanding of working-class literature(s).
These essays map a substantial terrain: the history of working-class literature(s) in Argentina, Denmark, Germany, Japan, Singapore, South Africa and Ireland. Together with the essays in a previous volume – which cover Russia/The Soviet Union, The USA, Finland, Sweden, The UK, and Mexico – they give a complex picture of working-class literature(s) from an international perspective, without losing sight of national specificities.
By capturing a wide range of definitions and literatures, the two volumes give a broad and rich picture of the many-facetted phenomenon of working-class literature(s), disrupt narrow understandings of the concept and phenomenon, as well as identify and discuss some of the most important theoretical and historical questions brought to the fore by the study of this literature.If read as stand-alone chapters, each contribution gives an overview of the history and research of a particular nation’s working-class literature. If read as a whole (which we hope you do), they contribute toward a more complex understanding of the global phenomenon of working-class literature(s).
Book Details
By invoking Flora Nwapa, this monograph draws attention to Nigerian women writers in world literature, with an emphasis on femininity and spirituality. Flora Nwapa’s Efuru (1966) was the first internationally published novel in English by a female African writer. With the establishment of Tana Press in 1977, Flora Nwapa also became the first female publisher in Africa. Although Flora Nwapa has been recognized as the ‘mother of modern African literature’, she is not sufficiently acknowledged in world literary canons or world literature studies, which is something this monograph aspires to redress, with the help of earlier studies, especially Nigerian scholarship. Drawing on the Efuru@50 celebration in Nigeria in 2016, this book explores the revival of Flora Nwapa’s fame as the pioneer of African women’s literature. Using an ethnographic rather than biographical approach, it captures Flora Nwapa’s literary practice in the context of the Nigerian literary scene and its interlinkages with world literature. The ethnographic portrayal of Flora Nwapa is complemented with an exposé of a select number of contemporary Nigerian women writers, based on interviews during fieldwork in Nigeria. The book uses concepts like creolized aesthetics and womanist worldmaking to advance scholarly understandings of world literature, which is conceived here as a pluriverse of aesthetic worlds.
Exploring experimental ethnographic writing, the book combines the genres of creative non-fiction, descriptive ethnography and scholarly analysis, in an effort to make the text more accessible to academic as well as non-academic readers. Through travel notes the experience of fieldwork is shared in a candid manner. Detailed ethnography from the Efuru@50 literary festival is presented to show the expansion of Flora Nwapa’s fame. In-depth analyses of Flora Nwapa’s literary works and the cultural context of her literary practice cover a wide range of themes, from feminine storytelling and children’s literature, to publishing and digitalization. The theoretical discussion draws on anthropological, literary and African womanist theory to contextualize and explore the central themes of femininity and spirituality in world literature.
Inspired by the social change perspective of African womanism and critical decolonial theory, the book makes a contribution to current efforts to explore a more socially just and environmentally sustainable world of many worlds. Paying close attention to gender complementarity and sacred engagements in Flora Nwapa’s literary worldmaking, it shows how world literature can help us create other possible worlds of human, spiritual and environmental coexistence.
Book Details
This is the fifth and final volume of lectures on textual criticism and classical philology - broadly understood - given within the framework of the Ars edendi research programme (2008-2015).
Two of the six papers in this volume stem from a 2015 workshop on editorial theory and method, the theme of which dealt with fragments and the writing of commentaries. As regards the former, S. Douglas Olson problematizes the creation and continuation of scholarly knowledge concerning texts that have only come down to us in a fragmentary state, emphazising the challenges and pitfalls that lay in wait for the editor. Benjamin Millis offers a nuanced homage and apology for the traditional text edition with a scholarly commentary, especially underscoring its importance as a connective pathway between text and reader as well as the impetus it can give to scholarly research.
The other four lectures were given at the concluding conference of the Ars edendi programme, held in August 2016. In a case study Cynthia Damon shares her reflections on how to digitally edit Pliny’s Natural History in a form that will provide this work’s rich reception history and at the same time its extensive use of sources, many of which are now lost. The digital component is also prominent in Odd Einar Haugen’s contribution in which he shows that digital mark-up is also an editorial enterprise and how it can be useful for the textual scholar. Dorothea Weber gives an insider’s view of the Corpus Scriptorum Ecclesiasticorum Latinorum, an editorial project on-going since 1864, and especially how improved cataloguing has led to numerous discoveries of texts by St. Augustine. As a conclusion to the volume, David Greetham, one of the founders of the Society for Textual Scholarship, reflects on three different methods for editing texts that have undergone various degrees of rescription, namely the oeuvres of Eriugena, Coleridge, and Eliot.
Book Details
Att analysera framväxten av ett professionellt fält innebär att förstå de sociala processer som pågår i bildandet av professioner i samhället som t.ex. kunskap, makt och social ordning. Varför har läkaryrket så hög status? Hur kommer det sig att vissa yrken har makt över andra? Vad bidrar den medicinska vetenskapen med till det professionella kunnandet? Det är några av frågorna som denna bok försöker besvara genom en professionssociologisk analys.
Boken handlar om det svenska medicinska fältets framväxt och professionalisering från medeltid till 1990-tal, med fokus på tre av dess yrken som varit aktiva där nämligen läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker (tidigare laboratorieassistenter). Böcker som handlar om professioner har ofta fokus på ett yrke eller en viktig institution men det finns ingen bok som beskriver det större sociala professionella medicinska fältet över tid.
Genom att få kännedom om de fältspecifika förändrings- och utvecklingsprocesserna och deras tröghet förstår man att förändring går mycket långsamt och att det är många parametrar som ska verka i samma riktning för att en reell förändring ska ske och märkas. Andra viktiga insikter är att professionerna i sig inte är så starka och handlingskraftiga utan att de är beroende av att möjligheter öppnas och stängs av externa krafter, i många fall utan deras inblandning. Boken belyser hur man kan förstå sin omvärld på ett nytt sätt , med ett kritiskt helhetsperspektiv och med en terminologi som kan hjälpa till att sätta ord på det som upplevs.
Book Details
Anarchism and religion have historically had an uneasy relationship. Indeed, representatives of both sides have regularly insisted on the fundamental incompatibility of anarchist and religious ideas and practices. Yet, ever since the emergence of anarchism as an intellectual and political movement, a considerable number of religious anarchists have insisted that their religious tradition necessarily implies an anarchist political stance.
Reflecting both a rise of interest in anarchist ideas and activism on the one hand, and the revival of religious ideas and movements in the political sphere on the other, this multi-volume collection examines congruities and contestations between the two from a diverse range of academic perspectives.
The third volume of Essays in Anarchism & Religion includes five essays focusing on particular individuals (Abraham Heyn, Leo Tolstoy, Herbert Read, Daniel Guérin and Martin Buber), one essay on the affinities between mysticism and anarchism, and one surveying the vast territory of ‘spiritual anarchism’.
In a world where political ideas increasingly matter once more, and religion is an increasingly visible aspect of global political life, these essays offer scholarly analysis of overlooked activists, ideas and movements, and as such reveal the possibility of a powerful critique of contemporary global society.
Book Details
This book aims to investigate the taking and giving of hostages in peace processes during the Viking Age and early Middle Ages in Scandinavia and adjacent areas. Scandinavia has been absent in previous research about hostages from the perspectives of legal and social history, which has mostly focused on Antiquity (the Roman Empire), Continental Germanic cultures, such as the Merovingian realm, and Anglo-Saxon England.
The examples presented are from confrontations between Scandinavians and other peoples in which the hostage giving and taking was displayed as a ritual act and thus became symbolically important. Hostages were a vital part of the peace processes and used as resources by both sides in the ‘areas of communication’ within the ‘areas of confrontation’. Literary texts as well as runic inscriptions, picture stones, place names, and personal names are used as source material.
‘It is a work of very high academic quality. It is based upon meticulous and thorough studies of a great variety of sources. The author has definitely a very good knowledge of the source material. It is a very good study of a previously neglected research field.’ — Thomas Lindkvist, Professor emeritus, University of Gothenburg
Book Details
The authors of the present volume, Myth, Materiality, and Lived Religion, focus on the material dimension of Old Norse mythology and the role played by myths in everyday life. More broadly expressed, the collection looks at the social, ceremonial and material contexts of myths. This topic has been underexplored in previous research on Old Norse myths, despite its important theoretical implications. However, discussions around materiality, in a more general sense, have for a long time been significant for historians of religion, especially archaeologists. Myth, Materiality, and Lived Religion seeks to make the case for the relevance of materiality to literary historians and philologists as well.
Questions relating to the theme of materiality and lived religion are posed in this book, including:
• What do myths tell us about the material culture of the periods in which they were narrated?
• What role did myths or mythical beings play in connection to, for instance, illnesses and remedies during the Viking Period and the Middle Ages?
• How did ordinary people experience participation in a more formal sacrificial feast led by ritual specialists?
The editors of this book are all associated with the Department of Ethnology, History of Religions and Genders Studies at Stockholm University, Sweden.
Book Details
Den här boken tar upp två forskningsfält och kopplar ihop dem: kontrastiva studier och tredjespråksinlärning. Fokus i boken ligger på beskrivningen av ett antal språkstrukturer i nederländska och svenska som inte har behandlats kontrastivt tidigare: rumsliga uttryck för befintlighet och riktning, kopulaverb och deras kategorisering, opersonlig passiv och opersonliga konstruktioner samt positionsverben stå, sitta, ligga och motsvarande verb på nederländska.
Hur kan man föra samman klassisk kontrastiv analys och tredjespråks-inlärning? De två närbesläktade språken nederländska och svenska är inga typiska skolspråk som man lär sig i unga år i grundskolan och på gymnasiet, utan inlärare kommer framför allt i kontakt med dem som tredje språk och i vuxen ålder. Det innebär att inlärarna redan har kunskap i tidigare inlärda språk och ofta har utvecklat viss meta-lingvistisk och tvärspråklig medvetenhet. Vad innebär det? Det betyder att flerspråkiga språkbrukare i högre utsträckning än enspråkiga språkbrukare ”kan tala och resonera om språket själv, dess struktur och funktion” och även har ”specifik kunskap om hur två eller några språks strukturer förhåller sig till varandra” (s. 8). Vid inlärningen av ett tredje språk ska man alltså se tidigare inlärda språk som en resurs, speciellt de språk som är närbesläktade. Genom att studera språkliga strukturer kontrastivt kan man som inlärare fördjupa sin tvärspråkliga medvetenhet. Vilka språkliga strukturer i det tredje språk som jag lär mig liknar strukturer som finns i mitt första eller andra språk? Vilka språkliga strukturer i tredje språket liknar däremot inte strukturer i tidigare inlärda språk? Sådana strukturer kan kräva mer uppmärksamhet. Tvärspråklig medvetenhet är således en viktig inlärningsstrategi.
Annika Johansson är universitetslektor i nederländska vid Stockholms universitet. Hon forskar om kontrastiv semantik, tredjespråksinlär-ning och tvärspråklig medvetenhet som didaktiskt redskap. Hennes forskningsprojekt anknyter även till hennes undervisning i nederländsk språkfärdighet vid Stockholms universitet.
***
This book deals with two research fields and brings them together: contrastive linguistics and third language acquisition. The book describes the following linguistic structures in Dutch and Swedish from a contrastive perspective: spatial adverbs, copula, impersonal passives, impersonal constructions and finally the posture verbs stand, zit and lie. Dutch and Swedish are usually acquired as a third language and not as a second language, which implies that learners already comprehend various other languages. When learning a language these multilingual learners have developed certain strategies which draw on their competence in earlier studied languages. In the process of learning a third language, metalinguistic and cross-linguistic awareness play an important role. Comparing linguistic structures in two closely related languages as Dutch and Swedish can enhance cross-linguistic awareness and therefore be used as a didactic tool.
Book Details
