Part of
Att analysera framväxten av ett professionellt fält innebär att förstå de sociala processer som pågår i bildandet av professioner i samhället som t.ex. kunskap, makt och social ordning. Varför har läkaryrket så hög status? Hur kommer det sig att vissa yrken har makt över andra? Vad bidrar den medicinska vetenskapen med till det professionella kunnandet? Det är några av frågorna som denna bok försöker besvara genom en professionssociologisk analys.
Boken handlar om det svenska medicinska fältets framväxt och professionalisering från medeltid till 1990-tal, med fokus på tre av dess yrken som varit aktiva där nämligen läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker (tidigare laboratorieassistenter). Böcker som handlar om professioner har ofta fokus på ett yrke eller en viktig institution men det finns ingen bok som beskriver det större sociala professionella medicinska fältet över tid.
Genom att få kännedom om de fältspecifika förändrings- och utvecklingsprocesserna och deras tröghet förstår man att förändring går mycket långsamt och att det är många parametrar som ska verka i samma riktning för att en reell förändring ska ske och märkas. Andra viktiga insikter är att professionerna i sig inte är så starka och handlingskraftiga utan att de är beroende av att möjligheter öppnas och stängs av externa krafter, i många fall utan deras inblandning. Boken belyser hur man kan förstå sin omvärld på ett nytt sätt , med ett kritiskt helhetsperspektiv och med en terminologi som kan hjälpa till att sätta ord på det som upplevs.
Book Details
At the beginning of the 1960s, Swedish researchers started a sociological study of all children born in Stockholm in 1953, Project Metropolitan. This book describes the project’s at times dramatic history, where issues of personal integrity and the role of social sciences were heavily debated. These discussions were fueled by the rapid and far-reaching digitalization in society at large and also within social sciences. As such, Project Metropolitan came to symbolize the benefits and potential risks related to an expanding body of research based on large groups of individuals and multiple register data sources.
At the outset, the project’s founders sought to answer the following question: “Why do some get on better in life than others?” One of the main aims of the project was to study the long-term impact of conditions in childhood. The book therefore also includes an updated presentation of the main findings, as they have been conveyed in over 160 publications to date. These publications cover a wide array of topics and phenomena such as social mobility and education, substance abuse and crime, health and ill-health, peer influences and family relations, and adult lives of adopted children.
Today Project Metropolitan is known as the “Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study (SBC Multigen)” and is still in full vigor. From its original group of 15,000 children, the study has become multi-generational by adding data about their parents, siblings, children, nieces and nephews. As they approach their late 60s, it will also be possible to follow these “children” into retirement and old-age.
In the concluding chapter the author discusses some of the challenges contemporary social research is facing. What are the current threats to academic freedom and what opportunities do the unique data registers in countries like Sweden provide?
Book Details
Christophe Premat est maître de conférences en études culturelles au département d´études romanes et classiques de l´Université de Stockholm, il est co-rédacteur en chef de la Revue Nordique des Études Francophones, franorfon.org.
L´ouvrage revient sur la génèse des institutions de la Francophonie au moment des indépendances des pays africains dans les années 1960. En s´appuyant sur une analyse géopolitique et sur les théories postcoloniales, l´auteur réévalue le positionnement de la France qui officiellement prend ses distances avec cette organisation multilatérale pour mieux la contrôler dans les années 1980 lorsque la Francophonie augmente sa capacité politique à intervenir sur les grandes questions internationales. En confrontant l´esprit des structures aux acteurs de la Francophonie, l´ouvrage évalue les défis et la difficulté à cerner les domaines d´action spécifiques de cette organisation. Plus fondamentalement, cet ouvrage propose une analyse critique du discours francophone construit autour d´une idéologie qui fait de la langue française un instrument pétri de valeurs et de normes.
***
Christophe Premat is a senior lecturer in cultural studies in the Department of Romance Studies and Classics at Stockholm University and Co-Editor-In-Chief for the Nordic Journal of Francophone Studies, https://franorfon.org.
The book studies the genesis of the institutions of the Francophonie at the time of independence of African countries in the sixties. Based on geopolitical analysis and postcolonial theories, the author reassesses the position of France which officially distanced itself from this multilateral organization. France controlled more and more the organization in the 1980s when the organization increased its political expression on international issues. By confronting the spirit of the structures with the actors of the Francophonie, the work reflects on the challenges and the difficulty to define the specific fields of action of this organization. Furthermore, the book proposes a critical analysis of the francophone discourse based on the ideology that makes the French language an instrument containing values and norms.
Book Details
Hur blir de svenska migranterna i södra Spanien en livsstilsdiaspora?
Huvudaktören i denna bok är de stora nordiska sociala föreningarna i södra Spanien och de verksamheter de utvecklar för att främja svenskarnas sammanhållning. Studien visar att föreningarna går i spetsen för en diasporisk mobilisering av en svensk gemenskap. Detta görs genom att erbjuda de svenska migranterna sociala arenor, innehållsrika aktiviteter och service av olika slag. Föreningarna kan på så sätt underlätta migranternas förverkligande av sina livsstilsprojekt samtidigt som de också snitslar en väg in i Spaniensverige. Boken handlar om hur diasporagemenskap görs genom en mobilisering kring livsstilsprojektet där ålder, klass och transnationalitet är viktiga ingredienser.
***
"Guiden till Spaniensverige" (The Guide to Spanish-Sweden) is an ethnographic account on the mobilisation of a social community of Swedish migrants who otherwise belongs to the diverse networks of lifestyle migrants or resident tourists in Southern Spain. The book is based on interviews with people who are engaged in Scandinavian associations/clubs or in other ways involved in practices which are associated with a Swedish community in Costa Blanca and Costa del Sol, which are two main destinations for lifestyle migrants in Spain. In addition the analysis is based on the discursive material that the social clubs, and to some extent other organisations and networks, are using in the service to their members.
The book demonstrates how the practices of the large Scandinavian social clubs, but also other organisations like the Swedish church and some of the business associations, are operating at the locus of an ethnic and transnationalised form of community-making. The offering of a home-like social arena with social and cultural activities are privileging the Swedish language and the Swedish origin. This study concludes that the social practices employed by the clubs are guiding potential members to a social space in which preferably ‘senior’ Swedish migrants meet, socialise, and, to some extent, also consume in ‘Swedish’. The book argues that the practices of the social clubs reveal the contours and infrastructure of a lifestyle diaspora in which a comfortable life in Spain – but in Swedish and with maintained relations with the Swedish society – is accentuated and given priority.
Book Details
