Léxico y semántica es un libro de 10 capítulos que exploran el léxico y sus vertebraciones semánticas desde varias perspectivas.
El léxico es el armazón de la lengua. Constituye los ladrillos con los cuales se construyen las oraciones, llamadas en las últimas décadas enunciados, desde los enfoques pragmáticos.
La lengua es un constructo formado por varias unidades como si fuera una pared de piedra. Sin embargo, debe tenerse en cuenta que la heterogeneidad y el carácter multiforme es más propio de los constructos lingüísticos que de las construcciones arquitectónicas. Hasta ahora no se pueden formalizar del todo matemáticamente. En ambos casos se trata de unidades, ladrillos y piedras que se ponen unas junto a otras aplicando unas reglas químicas y físicas. Eso es morfológicas y sintácticas para dar un aspecto general significativo. Tanto en un caso como en otro hay elementos que unen cada pieza a otra y las cementan: las preposiciones, conjunciones y todo tipo de marcadores del discurso entran en esta tipología. Ahora bien, más que en el ámbito de la construcción, las piezas, piedras y ladrillos, pueden ser o de canteras internas o de procedencia extranjera. En esto, menos en el ámbito de la albañilería que en los constructos lingüísticos.
Book Details
Den här boken tar upp två forskningsfält och kopplar ihop dem: kontrastiva studier och tredjespråksinlärning. Fokus i boken ligger på beskrivningen av ett antal språkstrukturer i nederländska och svenska som inte har behandlats kontrastivt tidigare: rumsliga uttryck för befintlighet och riktning, kopulaverb och deras kategorisering, opersonlig passiv och opersonliga konstruktioner samt positionsverben stå, sitta, ligga och motsvarande verb på nederländska.
Hur kan man föra samman klassisk kontrastiv analys och tredjespråks-inlärning? De två närbesläktade språken nederländska och svenska är inga typiska skolspråk som man lär sig i unga år i grundskolan och på gymnasiet, utan inlärare kommer framför allt i kontakt med dem som tredje språk och i vuxen ålder. Det innebär att inlärarna redan har kunskap i tidigare inlärda språk och ofta har utvecklat viss meta-lingvistisk och tvärspråklig medvetenhet. Vad innebär det? Det betyder att flerspråkiga språkbrukare i högre utsträckning än enspråkiga språkbrukare ”kan tala och resonera om språket själv, dess struktur och funktion” och även har ”specifik kunskap om hur två eller några språks strukturer förhåller sig till varandra” (s. 8). Vid inlärningen av ett tredje språk ska man alltså se tidigare inlärda språk som en resurs, speciellt de språk som är närbesläktade. Genom att studera språkliga strukturer kontrastivt kan man som inlärare fördjupa sin tvärspråkliga medvetenhet. Vilka språkliga strukturer i det tredje språk som jag lär mig liknar strukturer som finns i mitt första eller andra språk? Vilka språkliga strukturer i tredje språket liknar däremot inte strukturer i tidigare inlärda språk? Sådana strukturer kan kräva mer uppmärksamhet. Tvärspråklig medvetenhet är således en viktig inlärningsstrategi.
Annika Johansson är universitetslektor i nederländska vid Stockholms universitet. Hon forskar om kontrastiv semantik, tredjespråksinlär-ning och tvärspråklig medvetenhet som didaktiskt redskap. Hennes forskningsprojekt anknyter även till hennes undervisning i nederländsk språkfärdighet vid Stockholms universitet.
***
This book deals with two research fields and brings them together: contrastive linguistics and third language acquisition. The book describes the following linguistic structures in Dutch and Swedish from a contrastive perspective: spatial adverbs, copula, impersonal passives, impersonal constructions and finally the posture verbs stand, zit and lie. Dutch and Swedish are usually acquired as a third language and not as a second language, which implies that learners already comprehend various other languages. When learning a language these multilingual learners have developed certain strategies which draw on their competence in earlier studied languages. In the process of learning a third language, metalinguistic and cross-linguistic awareness play an important role. Comparing linguistic structures in two closely related languages as Dutch and Swedish can enhance cross-linguistic awareness and therefore be used as a didactic tool.
Book Details