Part of
Specialpedagogik som politik och praktik handlar om den svenska skolans speciallärar- och specialpedagogprofessioner från 1980-talet fram till 2020-talet. Boken syftar till att belysa orsaker till att vi har två professioner med specialpedagogisk inriktning samt att utifrån ett vetenskapligt perspektiv förtydliga specialpedagogers och speciallärares roll i svensk skola.
Boken ingår i forskningsprojektet From Salamanca to PISA, finansierat av Vetenskapsrådet. Dess centrala delar bygger på empiriskt material, insamlat inom ramen för speciallärar- och specialpedagogstudenters examensarbeten. Studenternas bidrag är resultatet av ett möte mellan akademiska och praktiska erfarenheter som breddar och fördjupar förståelsen för specialpedagogisk verksamhet i såväl politik som praktik.
Book DetailsI denna bok analyseras olika idéer om vad som utgör den goda barndomen under den tidsperiod som föreslagits få namnet antropocen: människans epok. Med utgångspunkt i en kritisk tradition och utifrån ett fokus på hur vuxenvärlden skapar önskvärda barndomar ställer författaren frågan om vilka ideala barndomar som framträder och vilka barn som ges plats i antropocen. Författaren argumenterar för vikten av vuxenvärldens roll och ansvar i den antropocena epoken och att barns liv och tillvaro bör få utgöra startpunkten för beslutsfattande och politik för klimat och miljö.
Book Details
Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå.
Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015.
Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera.
Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.
Book Details
