Vilken roll läsning och skönlitteratur kan spela i undervisningen är en fråga som har fått alltmer utrymme i den offentliga skoldebatten. Mot denna bakgrund presenteras här en rad kritiska bidrag från det litteraturdidaktiska forskningsfältet – från arbetet i förskolan och grundskolan till undervisningen på gymnasiet och universitetet.
Volymen bygger på Litteraturdidaktiskt nätverks (LDN) konferens 2021 med temat ”Litteraturdidaktik och känslor”. Konferensen inbjöd till utforskande av litteraturdidaktikens olika och möjliga känslomässiga ingångar under fyra huvudområden: Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar, Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet, Litterär gestaltning, litterär stämning samt Läsning, undervisning och utbildning. Konferensen visade på stor metodologisk och teoretisk mångfald, med frågeställningar som: hur motverkas och överbryggas på bästa sätt motsättningar mellan faktaorienterade kontra upplevelseorienterade läsarter, känslors roll som kreativ drivkraft för såväl skrivande som läsande och hur vi didaktiskt kan arbeta med skönlitteraturens gestaltningar av känslor i skolan och högskolan. Vad händer om vi aktualiserar känslornas betydelse i relation till de didaktiska frågorna vad, vem, hur, när och varför?
Boken vänder sig till forskare och lärare och alla andra som är intresserade av vilka roller litteraturen spelar och kan spela i undervisning.
***
This collection of articles contains some of the highlights from the conference “Literature didactics and Feelings,” organised by Kristianstad University for the Literature Didactics Network (LDN) in 2021. The articles approach the hows and whys of teaching literature and emotion in school and in higher education. From young readers’ responses to reading and writing short stories, poetry, and fanfiction, to teachers’ struggles and opportunities when it comes to working with emotional responses—and the lack thereof—in the literary classroom, these articles engage with current theories of reception and engagement. The conference proceedings problematise the often dichotomous relationship between “emotion” and “logic” in an attempt to contribute to a nuanced discussion of emotional and cognitive processes in the reading and teaching of literature.
Book Details