Part of
The aim of the book series Language and Literature in Education (ISSN 2003-8542) is to disseminate studies of language education and literature in education. These are the main research fields of the Department of Language Education at Stockholm University, where most members of the editorial board are employed. These researchers are specialized in second, their and foreign language education, multilingualism, and literature in education. Although there are a few journals publishing general educational research in the Nordic countries, there is no forum for publications in the field of language education, and there is definitely a gap to fill, as regards educational perspectives on language and literature. Researchers are invited to send in proposals for monographs, thematic volumes, or collections of papers. Main language of publication is English. However, other languages are not excluded. Theoretical and empirical contributions are welcome.
Vilken roll läsning och skönlitteratur kan spela i undervisningen är en fråga som har fått alltmer utrymme i den offentliga skoldebatten. Mot denna bakgrund presenteras här en rad kritiska bidrag från det litteraturdidaktiska forskningsfältet – från arbetet i förskolan och grundskolan till undervisningen på gymnasiet och universitetet.
Volymen bygger på Litteraturdidaktiskt nätverks (LDN) konferens 2021 med temat ”Litteraturdidaktik och känslor”. Konferensen inbjöd till utforskande av litteraturdidaktikens olika och möjliga känslomässiga ingångar under fyra huvudområden: Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar, Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet, Litterär gestaltning, litterär stämning samt Läsning, undervisning och utbildning. Konferensen visade på stor metodologisk och teoretisk mångfald, med frågeställningar som: hur motverkas och överbryggas på bästa sätt motsättningar mellan faktaorienterade kontra upplevelseorienterade läsarter, känslors roll som kreativ drivkraft för såväl skrivande som läsande och hur vi didaktiskt kan arbeta med skönlitteraturens gestaltningar av känslor i skolan och högskolan. Vad händer om vi aktualiserar känslornas betydelse i relation till de didaktiska frågorna vad, vem, hur, när och varför?
Boken vänder sig till forskare och lärare och alla andra som är intresserade av vilka roller litteraturen spelar och kan spela i undervisning.
***
This collection of articles contains some of the highlights from the conference “Literature didactics and Feelings,” organised by Kristianstad University for the Literature Didactics Network (LDN) in 2021. The articles approach the hows and whys of teaching literature and emotion in school and in higher education. From young readers’ responses to reading and writing short stories, poetry, and fanfiction, to teachers’ struggles and opportunities when it comes to working with emotional responses—and the lack thereof—in the literary classroom, these articles engage with current theories of reception and engagement. The conference proceedings problematise the often dichotomous relationship between “emotion” and “logic” in an attempt to contribute to a nuanced discussion of emotional and cognitive processes in the reading and teaching of literature.
Book DetailsThis book zooms in on some currently debated topics of Language Education: The gap between research and practice, the importance of pronunciation in L2/FL, classroom translanguaging, young learners’ exposure of English outside school, and teachers’ attitudes to foreign languages other than English.
Book Details
Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå.
Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015.
Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera.
Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.
Book Details
