Onkel Toms stuga på litteraturlistan? Engagerade studenter och bruket av litteraturhistorien

Åsa Arpings artikel ”Onkel Toms stuga på litteraturlistan? Engagerade studenters bruk av litteraturhistorien” kretsar kring föränderliga praktiker inom litteraturhistorieundervisningen, med utgångspunkt i den affektiva vändningen och författarens egna erfarenheter av att diskutera Harriet Beecher Stowes storsäljare i en studentgrupp utifrån en rak fråga: bör ett verk som detta ingå i undervisningen om 1800-talsromanen – varför, eller varför inte? Författaren beskriver att oavsett vilken inställning studenterna hade till frågan utmynnade diskussionen i en provkarta på olika sätt att använda litteraturhistorien: för att komma närmare historiska skeenden, förstå litteraturens och läsningens betydelse i olika tider och sammanhang, eller synliggöra aktuella frågor om etik och medansvar, rasism och triggervarningar. Genom att placera dessa argument i dialog med Rita Felskis begreppsapparat kring engagerad läsning, särskilt i Uses of Literature (2008) och Hooked: Art and Attachment (2020), argumenterar författaren för att universitetslärare bör ta fasta på de ofta starka känslor som litteratur i bästa fall väcker bland studenter; ett engagemang som i sin tur kan ge nya insikter i skönlitteraturens föränderliga funktion – såväl i utbildningssammanhang och samhällsdebatt som i människors vardag. Frågan är hur vi kan ge plats åt studenternas olikartade, och ofta kolliderande åsikter, utan att fastna i polarisering, och hur kan en omstridd klassiker som Onkel Toms stuga få ny relevans i ett föränderligt utbildningslandskap?